Ofta inträffar händelser där olika bränslen är inblandade. Man tankar fel, man kör i diket, det läcker ut, det bildas geler på insprutningsventiler och spridare, men störst behov är av (regelbundna) kontroller av bränslet i stora maskiner och reservaggregat för datahallar m.m.
Det införs allt fler olika bränsle-kvaliteter på den svenska marknaden, speciellt en rad s.k. miljöbränslen med komponenter som är snarlika motsvarande produkter raffinerade ur råolja. Dessa nya produkter är dels dock inte riktigt helt lika de som tillverkas från råolja, dels säger det ”sunda förnuftet” att det kan vara svårt att hålla isär så många olika kvaliteter till olika bensinstationer, tankställen för tyngre fordon, cisterner och inte minst även slangar.
Det senaste året har en tydlig ökning noterats av samtal från serviceföretag, industrier och försäkringsbolag som efterfrågar ”oberoende” analyser av bränsleprover.
Detta initiativ är ett försök att hjälpa aktörer på den svenska marknaden att hitta en fristående/ oberoende aktör som kan hjälpa till att utföra ett antal bränsle-relaterade analyser. För val av lämplig analys och att kunna bedöma vad en eller flera analyser kan kosta se vidare olika pdf´er här intill.
Petrologic har även som en extra service åtagit sig att erbjuda analys av bränslen, läs diesel, åt sina kunder.
Det behövs endast en liten provmängd, typ 50 ml.
Analysen går ut på att kontrollera vattenhalten samt om bränslet innehåller bakterier eller mögel.
En möjlig utökning av analysen är att köra en s.k. ICP/SOAP-analys på bränslet för att kontrollera svavelhalten. Det ger en fingervisning om vilken kvalitet som finns i bränsletanken, om det är en modern kvalitet med låg svavelhalt eller en riktigt gammal med höga värden.
Petrologics allmänna råd blir - Installera fler filter!
Generellt känns det som att större användare av bränslen, typ bilverkstäder, serviceverkstäder, användare av reservaggregat m.fl. som valt att använda ”bio-bränslen” skulle behöva investera i fler filter på flera håll i logistik-kedjan från cistern till fordon.
De nya bio-bränslena antingen reagerar med normala bränslen varvid ”slam” bildas, troligen väldigt olika additivpaket, eller att bio-bränslena ”tvättar” äldre cisterner som haft andra (bränsle-)produkter tidigare varvid äldre avlagringar frigörs och smutsar ner det nya bränslet.
En jämförelse kan (nog) göras då man i en maskin går från en mineralolja till en helsyntetisk smörjolja. Då kryper den helsyntetiska oljan in under alla äldre beläggningar och avlagringar varvid hela systemet/nya oljevolymen behöver filtreras eller bytas ut.
Många har problem med geler och beläggningar på spridare.
